KÄRLEKENS VÄG
Jag befinner mig i skrivande stund i mitt hem på Österlen och jag tackar Gud för att han visat mig vägen hit! Från mitt fönster ser jag gårdar och alleer som ligger på de vackra sluttningarna som liksom letar sig ner till havet! Och jag fylls av tacksamhet för att jag får bo och leva här. När jag kom hit för sex år sedan kände jag ingen, men Gud visade mig inte bara till ett vackert hem utan också till andliga och värdefulla sammanhang som hjälpte mig på vägen vidare.
Från Killans bönegård kom det mejl redan innan jag var på plats, med ett hjärtligt välkomnande till Österlen och till bönegemenskapen i Killan. Jag hade aldrig varit där tidigare, men under mina studieår i Lund lärde jag känna Tobias Berg som talade ofta och gärna om vad Killans bönegård betydde för honom. Det gjorde mig oerhört glad att Killan fanns så nära mitt hem. Att få fira tideböner med sjungna Psaltarpsalmer hade jag med mig från katedralen i Linköping, men på Killan blev det ett ännu större djup. Med en mässa, en enkel måltid och ett samtal som rör det andliga livet med Gud och världen gjorde Killan till mitt ”nya” andliga hem. Under mina tjänsteår i Kivik var jag där en gång i veckan, oftast Laudes på torsdag morgon. Numera, när jag tjänstgör i Halmstad blir det Vesper vissa måndagar. Alltid med andliga syskon som har samma längtan som jag!
Vägen ledde mig också till Mariavall kloster som numera har en god och nära relation med Killans bönegård. Att få komma dit på tisdag kväll och tillsammans få be om enhet i Kristus betyder mycket för enhet och fred i världen!
Vi befinner oss just nu i Den stora fastetiden som leder fram till Jesu smärta, död och uppståndelse. Det är en kärlekens väg där han går före i det som är både grymt, smärtsamt och svårt! Många, vet vi, är utsatta för grymhet i sin strävan efter rättvisa och fred även i vår tid, men med Jesus Kristus som förebild orkar vi med lyft huvud gå vidare! Han har sagt: ”Jag är med er tills tidens slut!” Och i mötet med andra syskon som längtar efter det samma, får vi känna hopp och förtröstan i att Gud finns med oss och fortsätter att välsigna oss i en anda av frid. Alltid i sanning och kärlek!
”Ibland var det som om det sjöd och svallade av glädje i hjärtat, det kändes så fyllt av lätthet, frihet och förtröstan…Ibland strömmade ur mina ögon ljuva tårar av tacksamhet till Gud!”
Ur en rysk pilgrims
May Heldal,
medlem i Killan